Vi växte ur samma jord, du och jag.
I dag åkte jag hem. Tre timmar på ett tåg, tre timmars intensivt regn på diagonalen. Jag tuggade på mitt Järnäsbröd och tänkte på saker jag måste minnas. Som promenader klockan fyra till halv sju på morgonen, som fruktsallad och inrasade ladugårdar. Som ensamma springturer innan dagen har vaknat och som glittrande kvällssol över åkrarna. Som - brödbakning. Jag borde baka oftare.
Nu är jag fylld av den där känslan. Den svävar lite, jag tror den kallas frid.
Det är inte framtiden längre. Det är nu.
C
Det verkar riktigt mysigt där ju!
martina
åh vilka fina bilder
