The angel
Det finns ingen tid att undra, att fundera, att bevisa.
Det finns inga andra perspektiv än rakt framifrån.
Det finns bara små fragment av sanning, utspridda och blandade med lögner, obeständiga och föga betydelsefulla.
Svart blod väller likt smutsiga tårar ur min hud. Det är skrik överallt; under sängen, i garderoben, på himlen utanför mitt fönster. Jag fotograferar regn och räknar timmar och tomheten täcker dörrarna. Att sova är otänkbart när punkt efter punkt bockas av på listan i Dödens hand. Det är en kall, vit hand, så olik solen. Ibland lyser regnbågen och då lägger jag ner kameran för att titta. Titta tills ögonen torkar och vänder sig inåt i huvudet.
