Merci quand même
Det hemskaste är:
när det känns som om ingenting som kommer utifrån kan nå tillräckligt långt in för att förinta det där.
Ibland tror jag ju.
Att: jag är på väg.
Att: det kanske kan bli ljust hela vägen.
Men kanske inte ändå. Kanske måste det komma inifrån?
Hur vet man det?
Och hur i hela fridens namn skulle det gå till?
när det känns som om ingenting som kommer utifrån kan nå tillräckligt långt in för att förinta det där.
Ibland tror jag ju.
Att: jag är på väg.
Att: det kanske kan bli ljust hela vägen.
Men kanske inte ändå. Kanske måste det komma inifrån?
Hur vet man det?
Och hur i hela fridens namn skulle det gå till?
Erika
Sv: Tack <3
Fin blogg du har förresten.
SANIA CLAUS
tack snällis !:) i will!! även om vintern kommer göra det hela svårare att dokumentera.
